Nytt folkmord hotar hazarer i Afghanistan
Debatt
Trots att talibanerna haft betydande militära framgångar och trots den afghanska regeringens oförmåga att hantera situationen i landet, insisterar Sverige på att deportera flyktingar tillbaka till Afghanistan, skriver Ali Rizai och Sadaqat Baba.

När USA drar tillbaka sina trupper från Afghanistan ser talibanerna nya möjligheter att erövra hela landet. Därför har de lämnat fredsförhandlingsbordet och gått in i kriget med all sin kraft. De har tagit över flera distrikt i olika provinser under de senaste veckorna. Över en natt dödades 90 soldater i sammanstötningar mellan säkerhetsstyrkor och talibaner, rapporterade det afghanska TV-bolaget Tolo News. Folk är livrädda och läget är desperat.
Samtidigt har det långt pågående folkmordet på hazarer intensifierats i landet. Mestadels är det talibanerna som står för övergreppen, men i vissa fall tar IS på sig ansvaret. Hazarerna är en av fyra stora etniska grupper i Afghanistan. Sedan lång tid tillbaka har folkgruppen förtryckts och mördats. Under 1890-talet massakrerades eller fördrevs cirka två tredjedelar av hazarerna i en etnisk rensning efter en islamisk dödsdom av dåvarande kungen.
Hazarerna skriker högt av smärtor med jämna mellanrum. Så har det gått sedan lång tid tillbaka. Därför upplevs de som skräniga människor. Från officiellt håll har man hela tiden kämpat för att dölja deras situation för omvärlden.
Eftersom afghanska regeringen är i starkt behov av bistånd går man med på alla krav som ställs från Sverige.
Som invånare i Sverige vänder man sig till politiker och makthavare för att de ska agera för att stoppa förföljelserna och det pågående folkmordet på hazarer i Afghanistan. Sveriges röst hörs i världen. Man förväntar sig nu att Sverige, i direkt kontakt med den afghanska regeringen och internationella organisationer, påtalar att säkerheten för hela Afghanistans befolkning, inklusive hazarer, garanteras.
Nimrokh Media har publicerat en sammanställning av nutida våldsamheter baserad på trovärdiga inhemska och utländska medier som visar att 32 attacker hitintills riktats just mot hazarer. Till följd av attackerna har 1 200 dödats och ytterligare 1 860 skadats.
Efter attacken mot flickskolan i västra Kabul, då 85 elever dödades, har många företrädare för universiteten och andra aktiva för mänskliga rättigheter inklusive FN och EU delegationer i Afghanistan börjat benämna attackerna som folkmord.
Svenskt bistånd till Afghanistan
Mitt i ett sådant läge sätter Sverige press på afghanska regeringen att underlätta återvändande av asylsökande från Afghanistan. I början av juni träffade justitieministern Morgan Johansson Afghanistans ambassadör för att diskutera saken. Eftersom afghanska regeringen är i starkt behov av bistånd går man med på alla krav som ställs från Sverige.ANNONS
FN:s flyktingorgan, UNHCR, larmade nyligen i BBC att man förbereder sig på att hantera en situation med internflykt, när de utländska trupperna lämnat Afghanistan.
En stor del av de asylsökande som skickas tillbaka till Afghanistan är hazarer. Många svenskar är väldigt oroliga för deras öde efter återvändandet. Enligt uppgiften från ambassaden bor cirka femtiotusen hazarer i Sverige.
Ali Rizai, ordförande i Salsal-förbundet i Sverige
Sadaqat Baba, medieansvarig Fanos förening i Göteborg
https://www.gp.se/debatt/nytt-folkmord-hotar-hazarer-i-afghanistan-1.50885205?fbclid=IwAR2pzZ1vQ9un6LnJAHrvbG10Yc7nf5SiJS-bR-B4HSNgIgSAksYeqJPqY7o
Intresserat aktivitet för barn och unga


Vi från Salsal erbjöd ( 5 juli 2021 ) ännu en gång ca 15 barn och unga till en riktig rolig och bra fysiskt verksamhet. Rapport: Meraj Habibi Deltagarna som var med i dagens fysiskt verksamhet tyckte att det var väldigt roligt att vara med. Dem hoppade på trampoliner, klättrade på klätterställningen, cyklade runt, åkte på olika rutschkanor, lekte med bollkanonen, sprang runt och mycket mer. Därefter tog vi en paus och vi bjöd på glass, dem laddade sig vid pausen och därefter började dem leka igen. Vi tycker att barnen ska röra på sig så mycket som möjligt, speciellt när det är sommarlov och ingen skola. Det är väldigt bra för hälsan, man växer, utvecklas och man mår mycket bättre fysiskt. Fysiskt aktivitet hjälper barnen att utvecklas fysiskt genom att stimulera tillväxt och utvecklar bland annat musklerna, hjärtat, skelettet, lungor och mer. Vi genomförde aktivitet smittsäkert så mycket som möjligt. Alla deltagare tog sitt egna ansvar att hålla avstånd från andra och följde alla rekommendationer och regel från Folkhälsomyndigheten
گفتوگو های صلح پایان جنگ یا آغاز جنگ خونینی دیگر؟


آغاز مذاکرات صلح افغانستان در قطر برای مردم افغانستان امیدواری های زیاد خلق نمود و مردم همچنان با نگرانیهای زیاد اخبار و گفتوگو ها را دنبال میکنند. از طرفی جامعهی بزرگ مهاجرین افغانستانی در سراسر جهان با وجود داشتن دغدغههای فراوان، نمایندهای در این گفتوگوها نداشتند.همزمان با روز 《مادر در سویدن》 اتحادیهی صلصالِ سویدن میزبان ( میزگرد آنلاین ) گفتگوی شماری از چهرههای فعال سیاسی، اجتماعی و حقوق بشری خواهد بود و از امیدواری ها و نگرانی ها و سختی ها و مشکلات در گفتگو های صلح، روایت خواهند کرد.
Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Våldet ökar katastrofalt.

Illustration: Marit Törnqvist
Dags för inhibition av alla utvisningar till Afghanistan!
Vi som skrivit under detta upprop kräver att Migrationsverket i väntan på ett nytt rättsligt ställningstagande omedelbart inhiberar utvisningsbesluten för alla asylsökande från Afghanistan. I rådande säkerhetsläge bör ingen utvisas till Afghanistan!
Initiativtagare till uppropet är
Kampanjen Håll ihop Sverige – Flyktingamnesti för de ensamkommande och det nationella nätverket NU ÄR DET NOG!
Organisationer som står bakom uppropet:
Etikkommissonen i Sverige
Nätverket #femövertolv, Östersund
Nätverket för Global Fred och Demokrati, Östersund
Grön Ungdom
Feministiskt initiativ (Fi)
Haninge frivilliga familjehem
Ingen Människa Är Illegal, Östersund
Salsal förbundet Sverige
Nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Föreningen Stöttepelaren
Nätverket Ung i Sverige
We Act Sweden
Vänsterpartiet
Föreningen Växtkraft, Hörby
Varför är det viktigt?
Massakern i Afghanistan där minst 80 skolflickor mördades och över 150 andra sårades är den senaste av de attacker mot civila som har ökat sedan USA bestämt att lämna Afghanistan med konsekvensen att Nato också upphör med sin närvaro.
Talibanerna strider idag i 21 av 36 provinser och regeringsstyrkorna försvagas. Civila beväpnar sig. Tusentals människor flyr undan striderna mellan regeringsstyrkorna och talibanerna. En rad initierade bedömare pekar på överhängande risk för fullt inbördeskrig.
Med anledning av USA:s och Nato:s trupptillbakadragande uppdaterade Utrikesdepartementet den 14 april 2021 sin bedömning av säkerhetsläget genom att utöver den avrådan från alla resor till Afghanistan som legat fast sedan många år, lägga till information om att säkerhetssituationen kan komma att förvärras på kort varsel och skriver: ”Afghanistan är ett land i konflikt och risken för våld är ytterst hög. Särskilt I områden där rebeller är verksamma finns det risk för väpnade attacker och explosioner. Detta hot gäller också huvudstaden Kabul.”
I Sverige finns minst 10 000 människor som fått beslut om att utvisas till Afghanistan: Uppskattningsvis 2 000 barn med föräldrar, 1 000 ensamkommande ungdomar som ännu inte fyllt 18 år, 5 000 papperslösa f.d. ensamkommande barn samt ett okänt antal vuxna personer. Majoriteten av de afghanska medborgare som befinner sig i Sverige har levt här i mer än 5 år och den västernisering det inneburit för många av dem gör de än mer utsatta.
Enligt Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande från juni 2020 är hela landet osäkert, men man menar ändå att arbetsföra och friska vuxna män och vuxna par utan barn kan utvisas till städerna Kabul, Herat och Mazar-e-Sharif, oavsett tidigare hemvist.
Migrationsverket bygger sina slutsatser på uppgifter från 2019 och tidigare och gick i sitt senaste rättsliga ställningstagande också emot UNHCRs bedömning som redan då var att Kabul inte var ett lämpligt internflyktsalternativ. Sedan dess har våldet gradvis trappats upp för att under den senaste tiden öka mycket kraftigt. De allra flesta bedömare anser att risken är mycket stor för ytterligare ökat våld.
Enligt uppgifter från Migrationsverket så är ett nytt rättsligt ställningstagande inte att vänta förrän tidigast under sommaren. Eftersom det förändrade säkerhetsläget gör Migrationsverkets nuvarande bedömning inaktuell vore det djupt oetiskt att genomföra tvångsutvisningar innan ett nytt rättsligt ställningstagande är färdigställt.
Därför bör Migrationsverket med anledning av beslutet om internationella truppers tillbakadragande genast besluta om inhibition för alla utvisningsärenden gällande asylsökande från Afghanistan.
STOP DEPORTATIONS TO AFGHANISTAN! VIOLENCE INCREASES DISASTERLY.
Time for inhibition of all deportations to Afghanistan!
We, who signed this petition, demand that the Swedish Migration Board, during the waiting-period for a new legal position, to immediately inhibit the deportation decisions for all asylum seekers from Afghanistan. In the current security situation, no one should be deported to Afghanistan!
The initiator of this call is The campaign “Håll ihop Sverige– Flyktingamnesti för de ensamkommande (Stay together Sweden – Refugee Amnesty for the unaccompanied minors) and the national network NU ÄR DET NOG! (ENOUGH IS ENOUGH!)
اعلامیه جامع، کارشناسانه، و راهبردی کمیسیون حقوق بشر افغانستان در مورد کشتار سیستماتیک ( نسل کشی ) هزارهها

اعلامیه رسانهای19 ثور 1400درباره کشتار دانشآموزان مکتب سیدالشهدا در غرب کابل و ادامه تلفات غیرنظامیان دیروز (شنبه، 18 ثور ۱۴۰۰) کشتار دختران مکتب سیدالشهدا در دشت برچی در غرب کابل رخ داد.
تا کنون بیشتر از 50 کشته و 151 زخمی این رویداد شناسایی شدهاند. اکثر قربانیان این رویداد کودکاناند. بار دیگر هزارهها در دشت برچی، در آستانه عید رمضان، هدف کشتار قرار گرفتند. باز هم مادران، پدران، برادران، خواهران ـو کل جامعهـ دیشب در وحشت و اندوه به سر بردند.مانند بسیاری از ما، این کودکان، مادران و پدرانشان بیصبرانه در انتظار برگزاری جشن عید بودند؛ اما این داختران دانشآموزدیگر جشن عید را تجربه نخواهند کرد. این جشن در ذهن متلاشیشده این مادران، بعد از این دیگر مناسبت شادیآفریننخوهد بود، چرا؟چرا دختران دانشآموز کشته شدند؟ چرا رویاهای آنها و امیدهای والدینشان به خاک و خون کشیده شد؟ برای کدام هدف؟ این کار به نفع چه کسی است؟ این حملهها، با حمایت چه کسی یا کسانی صورت میگیرد؟ باید به این پرسشها پاسخ داده شود.مردم افغانستان به طور مکرر، از رویدادهای هولناک و تلفات رنج میبرند و در بیشتر موارد، به دلیل تکمیل نشدن پروندهها و اعلان نشدن نتایج تحقیقات، پرسشهای خانوادههای قربانیان بیپاسخ میماند.کشتارها بارها محکوم میشود، اما محکومکردن و همدردی پاسخی کافی برای کشتار دانشآموزان در مکتب، دانشجویان در دانشگاهها و تلفات ناشی از حملات هوایی نیست. سازمان ملل، ایالات متحده، اتحادیه اروپا، کشورهای منطقه و کشورهای مسلمان باید خواستار تحقیقات معتبر و شفاف شوند.فقط 9 روز پیش دهها غیرنظامی در لوگر کشته شدند؛ بیشترقربانیان دانشآموزانی بودند که برای سپریکردن آزمون کانکور به پل علم، مرکز ولایت لوگر آمده بودند. ما نباید تنها به نکوهش رویدادها بسنده کنیم. باید شبانهروز تلاش کنیم که این، آخرین قتل عام غیرنظامیان، از جمله کودکان و دانشآموزان، در افغانستان باشد. هیچچیزی کمتر از این، پذیرفتنی نیست.کمیسیون مستقل حقوق بشر افغانستان افزایش تلفات غیرنظامیان در ماه رمضان (13 اپریل تا 7 ماه مه) را ثبت کرده است. کمیسیون 130 رویداد را ثبت کرده که در جریان ماه رمضان،منجر به تلفات 519 تن از افراد ملکی شده است: 160 کشته و 351 زخمی. این ارقام شامل کشتار دیروز (حمله بر مکتب سیدالشهدا در غرب کابل) نیست. همچنین حوادث مستند ناشدهدیگر نیز باقی مانده است.با توجه به خشونت مداوم، تلفات غیرنظامیان، توقف درمذاکرات صلح و کشتار هولناک دیروز، کمیسیون مستقل حقوق بشر افغانستان خواستار انجام فوری اقدامات زیراست:1. هماکنون آتشبس اعلان شود. میزان تلفات غیرنظامی جنگ نگرانکننده است. کودکان، زنان و مردان در بسیارینقاط کشور کشته میشوند. تنها راه جلوگیری از تلفات غیرنظامیان، آتشبس دایمی است. کمیسیون مستقل حقوق بشر از طالبان میخواهد که به انجام آتشبس پایدار متعهد شوند.2. مطابق قانون بینالمللی حقوق بشر، حمایت ویژه از هزارهها و دشت برچی. دولت افغانستان طبق قوانین بینالمللی بشردوستانه و حقوق بینالملل بشر موظف است از جمعیت در معرض خطر جنایت جنگی، جنایت علیه بشریت، پاکسازی قومی یا نسلکشی محافظت کند. قوانین بینالمللی دولت را موظف به اتخاذ تدابیری برای جلوگیری از نسلکشی، جنایت جنگی، جنایت علیه بشریت و آزار و اذیت بر اساس قومیت و جنسیت میکند. در اکتبر سال 2020، حدود شش ماه پیش از حمله دیروز، بیش از 40 دانشجو در حمله به مرکز آموزشی کوثر دانش جان خود را از دست دادند. در ماه مه سال 2020، نزدیک یک سال پیش، ۱۱ مادر باردار، 2 پسر و 1 قابله بهصورت بیرحمانه به قتل رسیدند و 5 تن از مادران زخمی شدند؛ این عمل آشکارا زنکشی و کودککشی بود.حکومت افغانستان باید به تعهدات خود طبق میثاق بینالمللی حقوق مدنی و سیاسی عمل کند و به کشتار هدفمندانههزارهها اذعان کند. دولت افغانستان باید فوراً طرح حمایتیای را مبتنی بر حقوق بشر برای دشت برچی و مناطق غرب کابل تهیه و ابلاغ کند. این باید شامل برنامههایی برای جبران خسارت جمعی نیز باشد.3. دبیر کل آنتونیو گوترش باید در این هفته نشست رهبری ویژهای را برگزار کند. این نشست باید قبل از نخستین روز عید برگزار شود. این نشست نباید بیشتر از پنجشنبه 13 مه به تأخیر بیفتد. ایشان باید به طور واضح اعلام کند که سازمان ملل متحد میخواهد چه کار عملی در مورد مردم افغانستان انجام دهد؟ به قتل این کودکان و نرخ نگرانکننده تلفات غیرنظامیان بپردازید و تضمین کنید که این خشونت هرگز تکرار نمیشود.4. ویرجینیا گامب دو پوتژیتر، گزارشگر ویژه سازمان ملل در امور کودکان و درگیریهای مسلحانه، باید بلافاصله اقدامات عملی و ملموسی را که سازمان ملل برای اطمینان یافتن از هدف قرار نگرفتن مکاتب، مراکز تدریس خصوصی و دانشگاهها در برنامه دارد، روی دست گیرد تا چنین اعمال خشونتباری در برابر مراکز تحصیلی تکرار نشود. خانم گمب باید مراحل اولیه اقدامات را قبل ازنخستین روز عید و حداکثر پنجشنبه، 13 ماه مه اعلام کند.5. یک تیم متخصص و کاملاً مستقل از محققان سازمان ملل متحد باید برای انجام یک مأموریت حقیقتیابی در مورد این کشتار و سایر خشونتها در افغانستان اقدام کند. دبیرکل آنتونیو گوترش باید متعهد شود که تیمی از محققان سازمان ملل را به افغانستان بفرستد تا در هماهنگی با یوناما یک مأموریت حقیقتیابی را در مورد تمام اتفاقات بزرگی که در این اواخر در افغانستان رخ داده است، انجام دهد. هدف از این تحقیق، شناسایی مجرمان و گردآوری شواهد باشد. سازمان ملل متحد، به عنوان متولی حقوق بینالمللی بشر، مطابق قطعنامه 2543 (2020)، 6 «e، g»شورای امنیت و کلیه قطعنامههای قبلی شورای امنیت در مورد افغانستان، باید عاملان این جنایات را شناسایی کند. این امر، شامل تمامی حمایتها و وابستگی آنها به سایر بازیگران دولتی و غیردولتی و منابع مالی، پناهگاهها، آموزش و استخدام آنها باشد. چه کسی یا کسانی مرتکب کشتارکودکان ما شدهاند و چه کسی یا کسانی از این کشتارحمایت میکنند؟ اینها باید بهطور شفاف و دقیق شناسایی شود. کمیسیون مستقل حقوق بشر افغانستان از سازمان ملل متحد میخواهد که بلافاصله تعهد خود را در مورد شناسایی عاملان این جنایت ـریشه و شاخههای آنـ اعلام کند و ظرف 60 روز گزارش خود را منتشر کند.6. قطعنامه شورای امنیت. شورای امنیت باید قطعنامهای در مورد تراژیدیهای بزرگ اخیر، افزایش جنایت جنگی و جنایت علیه بشریت در افغانستان صادر کند و متعهد شود که عاملان این جنایات را شناسایی و از آنها بازخواست میکند. شورای امنیت همچنین باید تعهدش را در موردجلوگیری از تکرار چنین کشتارها و برداشتن قدمهای بیشتر برای محافظت از غیرنظامیان در برابر آسیبهای مشابهاعلام کند.7. ایجاد یک کمیسیون تحقیق بینالمللی. یک کمیسیون میانحکومتی در مورد تلفات غیرنظامیان تحقیقات انجام دهد. دبیرکل آنتونیو گوترش باید خواستار تحقیق در مورد تلفات غیرنظامیانی شود که بر اثر انواع خشونتها و در مکانهای مختلف از جمله مساجد، گوردوارهها، شفاخانهها، مکاتب، دانشگاهها و مراکز آموزشی رخ داده است. این کمیسیون باید بهطور جامع و مقطعی خشونتهایی را بررسی کند که مردم افغانستان را در تمام مناطق کشور و درهر زمینه هدف قرار داده است. بررسیهای این کمیسیون، باید شامل روشهای خاصی نیز شود که مردم افغانستان را براساس گروههای قومی، منطقهای و جنسیتی مورد حمله قرار میدهد. دبیر کل گوترش باید اهداف و تعهدات سازمان ملل در مورد این تحقیق را در اسرع وقت اعلام و یک جدول زمانی قابل اجرا را مشخص کند.8. مکانیسم و بودجه برای جبران خسارت و مستندسازی. با خارج شدن نیروهای بینالمللی، از جمله ایالات متحده و کشورهای عضو ناتو از جمله انگلیس، آلمان و هلند، باید اطمینان حاصل شود که مکانیزمهای لازم برای جبران خسارت و مستندسازی وجود داشته باشد. این موارد شامل اطمینان از موجودیت اسناد و سوابق دادگاههای رسمی، کمیسیونهای حقیقتیاب و تحقیقات در مورد نقض حقوق بشر، همچنین حفاظت از گزارشها و اسناد تولیدشدهو شواهد گردآوریشده میباشد.9. سرانجام، باید به صدای قربانیان جنگ در افغانستانگوش داده شود. غم و اندوه قربانیان جنگ باید به رسمیت شناخته شود و پرسشها و خواستهای آنان شنیده شود. بیشتر خانوادههای قربانیان جنگ در افغانستان از فقیرترین اقشار این کشور هستند. دولت باید تیمی را به محل اعزام کند تا از شرایط اقتصادی خانوادهها اطمینان حاصل کند که آنها مساعدتهایی را که برایشان در نظر گرفته میشود،بدون کموکاست دریافت میکنند. افزون بر این، این کودکان حق دارند در فهرست رسمی قربانیان وزارت شهدا و معلولین قرار بگیرند. کمیسیون مستقل حقوق بشر دریافته است که اکثر خانوادههای قربانی حملات قبلی مانند حمله بر دانشگاه کابل، آموزشگاه کوثر دانش و زایشگاه دشتبرچی در فهرست وزارت شهدا و معلولین نیامدهاند ـ به این عمل باید بلافاصله پایان داده شود. والدین این کودکان حق دارند فرزندانشان در فهرست قرار گیرند و از آنها یادبود صورت گیرد. دولت باید اطمینان حاصل کند که توانایی انجام چنین کاری را دارد.مانند دیگر حوادث جدی تلفات ملکی، کمیسیون مستقل حقوق بشر افغانستان شواهد و مدارک را جهت مستندسازی گردآوری میکند